Ny adress

Bloggen har flyttat till http://aristokratikos.wordpress.com.

Komm, Jesu, komm

Komm, Jesu, komm, mein Leib ist müde,
die Kraft verschwindet je mehr und mehr.
Ich sehne mich nach deinem Friede
der saure Weg wird mir zu schwer.
Komm, komm, ich will mich dir ergeben
du bist der rechte Weg, die Wahrheit und das Leben.

Drum schließ ich mich in deine Hände
und sage, Welt, zu guter Nacht!
Eilt doch mein Lebenslauf zu Ende,
ist doch der Geist wohl angebracht.
Er soll bei seinem Schöpfer schweben,
weil Jesus ist und bleibt der wahre Weg zum Leben.


Johann Sebastian Bach (BWV 229)

Help me make it through the night

Take the ribbon from your hair,
Shake it loose and let it fall,
Layin' soft upon my skin.
Like the shadows on the wall.

Come and lay down by my side
'till the early morning light
All I'm takin' is your time.
Help me make it through the night.

I don't care what's right or wrong,
I don't try to understand.
Let the devil take tomorrow.
Lord, tonight I need a friend.

Yesterday is dead and gone
And tomorrow's out of sight.
And it's sad to be alone.
Help me make it through the night.

I don't care what's right or wrong,
I don't try to understand.
Let the devil take tomorrow.
Lord, tonight I need a friend.

Yesterday is dead and gone
And tomorrow's out of sight.
Lord, it's bad to be alone.
Help me make it through the night.


Kris Kristofferson (1973)

Idealet

Aldrig hennes silfvervågor

Grumlats än af stoft och grus ―

Nu vid morgonsolens lågor,

Log hon i förklaradt ljus.

Och en sakta röst jag hörde:

»Vandrande från fjerran land,

Dig din goda engel förde

Hit till denna källas rand.

»Du åkallat idealet ―

Det fördunklats i en verld,

Som ej annat såg än skalet,

Och blott skattat prakt och flärd.

»Men när dagens vedermöda

Vill din ande trycka ner,

Kom! Der diktens vågor flöda,

Hvad du sökt, emot dig ler.»

Och jag såg. I diktens källa,

Stod en bild så klar för mig.

Der Castalias böljor kvälla,

Speglar dock blott sanning sig.

Ty det sanna från det sköna

Icke längre skiljas här:

Båda sin fullkomning röna,

Då det sköna sanning är.

På den ädla bildens panna,

Friden som ett solsken låg:

Intet moln der kunde stanna,

Intet drag af sorg jag såg.

Och, när huldt emot mig vändes

Detta milda ögonpar,

Hoppet åter hos mig tändes,

Hjertats längtan uppfylld var.

Skymdes ögats glans af tåren,

Himlen log igenom den ―

Så, i nordens natt, om våren,

Ljuset, mildradt, lyser än.

Ljufva bild, hur mycket sade

Mig ett enda ögonkast!

För den tjuskraft blicken hade,

Hvarje tviflets boja brast.

Se de liljor våren strödde,

Kvigt blomstra på din barm,

Och den ros på kinden glödde,

Glöder ständigt lika varm;

Detta leende kring munnen ―

Så förmår blott en att le!

Är du sjelf då återfunnen,

När jag trott din bild blott se?

Sänk dig, pensel! Tystna tunga!

Bort, förmätna sångarmod!

Hvem är värdig väl besjunga

Bilden, som i källan stod?

Hvad jag skådat der, jag gömme

Troget, som en dyrbar skatt;

Tyst vid källans rand jag drömme,

När omkring mig råder natt.

Kom, mitt hjerta tag till boning!

Der är redt ett hem åt dig ―

Sjung om kärlek och försoning,

Sjung, som förr du sjöng för mig!

Ja, min sångmö blif! Förklara

Allt hvad dunkelt syns på jord,

Och på längtans frågor svara

Aningens och löftets ord!

Blif den höga, onämnbara

Kraften i min svaga arm!

Skänk den ljufva, oskattbara

Sinnesfriden i min barm!

Blif mitt stöd, när lyckan flyktar,

Och min lyra brustit har!

Och, när sist min lefnad lyktar,

Blir mitt hopp ― som här du var!

Är jag bönhörd? ― Klarnad svingar

Flamman sig från hjärtats härd,

Och ett ljufligt gensvar klingar,

Likt en suck ur okänd värld.


Ur Treklang (1855) av Oscar Fredrik (1829-1907)

Läs mer ur hans skrifter här.

Non multa petio

Non multa petio: laborem, amorem, meamque domum. Estne et hæc spes Pia Desideria?

Gör det någonting

Gör det någonting om jag går bredvid dig en stund
Det är inte så lång väg kvar och stjärnorna har ändå sett oss
Gör det någonting om jag lånar en sekund
Om jag slösar med den tid som bara drömmarna har gett oss
Jag har bara sett en skymt av dina ögon
Jag har bara hört ett andetag av ditt liv
Gör det någonting

Gör det någonting, kan det göra dig nå'nting
Om sommaren plötsligt slår ut i blom
Fastän vinternatten finns i våra fönster

Gör det någonting kan det göra dig nå'nting
Om jag kysser dig varsamt till sömns i natt
Fastän gryningen snart smeker dina ögon

Gör det någonting om jag vill finnas hos dig just nu
Jag törs lita på det du sagt och ingen annan kan ha hört det
Gör det någonting, om jag vet att det är du
Som har nått mitt inre rum
som ingen annan nånsin rört det
Jag har bara sett en skymt av dina ögon
Jag har bara hört ett andetag av ditt liv

Gör det någonting

Gör det någonting, kan det göra dig nå'nting...


Carola: Främling (1983)

Nationaldagsfirande i Stockholm

Så har jag än en gång högtidlighållit nationaldagen, och min vana under senare år trogen skedde det även denna gång i Kungl. Huvudstaden. Den inleddes å Mynttorget med en kortare debatt om statsskicket arrangerad av Republikanska Föreningen. Kungl. Slottets skugga föll tung över rikets republikaner denna annars mycket soliga och varma sommardag.

Jag måste nog erkänna, att jag var mindre förberedd än jag hade önskat, men i stort sett gick debatten nog ganska bra trots allt. Argumenterna från republikanernas sida är icke nya.

Republikanska Föreningen förnöjde sig själv också detta år genom att dela ut priset Årets republikan. Priset tilldelas i år sångaren Mikael Wiehe för dennes vid svenska statsbesöket i Köpenhamn 10 maj. framförda kritik av dansk integrationspolitik. Wiehe själv menar, att hans kritik på ett tydligt sätt illustrerade någonting viktigt, men den uppfattningen torde icke vara särdeles utbredd, ty utspelet har på intet sätt bidragit till att blåsa mer liv i debatten om rikets statsskick.

Förra året tilldelades Ann Svanberg priset för debattartikeln »Jag vill gå ur monarkin!». Idéen om att kunna »begära utträde» ur monarkien och därmed slippa betala för den, anammades genast av Republikanska Föreningen, och konstnären Friherre Carl Johan De Geer (efter känt mönster konspirerar vissa ur högadeln ännu mot Konungen) har formgivit ett så kallat »utträdesbrev». Ett i mitt tycke ganska tramsigt förslag. Om det vore så enkelt att komma undan offentliga budgetartiklar, som man ogillar, skulle jag gå ur nästan varenda budgetpost.